Styrning och personalstrategi

Personalstrategin ska tjäna verksamhetsstrategin. Det ena kan inte existera utan det andra. Får ämbetsverken stöd för sin verksamhet från hela statssamfundet och det egna förvaltningsområdets ledning? En rapport som gavs ut den 28 februari granskar sambanden mellan centraliserade och ämbetsverksspecifika planer.

Den nya handboken om statens personalstrategiska styrning utgör en fortsättning till de tidigare handböckerna om personalplanering och styrning med hjälp av parametrar. Denna handbok lyfter fram interaktionsrelationerna vid styrningen och ledandet mellan handling på hela statssamfundets nivå, inom förvaltningsområdets ledning och organisationernas högsta ledning.

Budskapet i publiceringstillställningens ämbetsverksinlägg var att ministeriets styrning har en positiv inverkan då den genomförs på rätt sätt. Ministeriet borde berätta vad som förväntas, men det bör inte säga hur saker ska göras. Interaktionen ska vara verklig, inte bara handläggning av siffror. Det går inte att fördjupa sig i ett ämbetsverks verksamhet enbart genom att läsa rapporter.

I sakkunnighetsinläggen konstaterades det att ministeriet bör åtminstone vara intresserad av hur ämbetsverket leder sin personal.

Det finns många verktyg för verksamhetsbaserad personalplanering. Statskontorets Kaiku-tjänster för välbefinnande i arbetet har under ledning av professor Guy Ahonen konstruerat en modell för upptagandet av arbetstrivseln som en del av ämbetsverkens verksamhets- och personalplanering, vilken lämpar sig för statsförvaltningen (Strategi-Kaiku). Det lönar sig att bekanta sig med denna modell, och det lönar sig att prova på den. Kompetenskapitalmodellen som utvecklats i Danmark, och finländskt tolkande av arbetsförmågan har utnyttjas i modellen. Arbetsförmåga består av individuell hälsa och kompetens samt av arbetsgemenskapen och arbetsmiljön. Modellen är ett ledningsverktyg.

Teuvo Metsäpelto
Statens arbetsmarknadsdirektör

Tulostettava versio