Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi:

Förändring utgör en positiv utmaning

Förändring bör ses som en positiv utmaning, men man skall naturligtvis inte dölja svårigheterna i anslutning till förändringar, säger förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi.

Stora organisatoriska reformer har skrivits in i regeringsprogrammet. Den föregående regeringens produktivitets- och regionaliseringsprogram fortsätts också. Kompetenta ledare behövs för att genomföra allt detta. Minister Kiviniemi, som även ansvarar för statens arbetsgivarverksamhet och personalpolitik i den nya regeringen, bidrar gärna till att uppmuntra ledarna och cheferna till god förändringsledning. Kiviniemi berättade i samband med publiceringen av "Finwin - en förnyad statsförvaltning - ett nytt ledarskap" -programmet i början av juni att hon följer noggrant upp framskridningen och verkningarna av det.

- Det är naturligt med viss tröghet gentemot förändringar. Förändringar är alltid förknippade med rädsla om att sakerna kan vända till det sämre. Målsättningen är dock att saker skulle göras bättre än förr, och att datateknologi skulle utnyttjas allt mera så att arbetet blir intressantare, mera utmanande och också behagligare. Förändringen bör ses som en positiv utmaning, men man skall naturligtvis inte dölja svårigheterna i anslutning till förändringar. Man skall öppet erkänna att förändringsledning har sina problem, men syftet med förändringsledningsträning är just att lösa dessa problem, påminner Kiviniemi.

Personalen är vår viktigaste resurs, och det är enligt minister Kiviniemi inte någon urholkad floskel.

- Det är helt korrekt. Utsagan stämmer speciellt väl inom statsförvaltningen. Utan människornas kompetens vore det helt omöjligt för en ny minister att med all kraft ta i tu med arbetet, försäkrar hon.

Statsrådets principbeslut ger gott stöd

Ministern anser att statsrådets principbeslut från våren 2006 om personalens ställning i förändringssituationer ger gott stöd för hantering av förändringar. Beslutet innehåller nya utspel bl.a. om ibruktagandet av begreppet samma pendlingsregion, vilket kan utnyttjas till exempel i samband med regionaliseringsprojekt.

- Statens regionaliseringsprojekt spelar en förhållandevis liten roll i den förändring som Finland genomgår, även om de är stora och svåra för de människor som berörs av reformerna. Dessa projekt kommer dock aldrig att inledas utan en grundlig genomgång. Det blir en allt större utmaning att i framtiden få goda arbetstagare till hela den offentliga sektorn. Därför krävs rörlighet av alla. Regeringsprogrammet innehåller flera riktade åtgärder i syfte att främja rörligheten bland alla finländska arbetstagare.

Minister Kiviniemi anser att rotationen bland statens högsta ledning också är viktig, även om detaljerna fortfarande är halvklara.

Produktiviteten främjas genom interaktion

Ministern anser att statsförvaltningens produktivitetsprogram skall vara en process där alla delaktiga medverkar.

- Det är en stor utmaning för finansministeriet att man för en öppen dialog med alla ministerier. Jag förstår mycket väl att hållningen blir negativ om den andra parten känner att villkoren dikteras. Och så såg det faktiskt ut ibland under den föregående regeringsperioden, men det blev lite bättre i slutskedet.

Ministern anser det också viktigt att nyttorna från produktivitetsprojekten motsvarar målsättningarna och att de också har positiv inverkan på ämbetsverkens egen verksamhet.  

- Det finns en särskild kalkyleringsmodell för utnyttjande av produktivitetsnyttor, där man definierar hur mycket som blir kvar i ministeriets användning och hur mycket som går till den gemensamma kassan. Men den bästa belöningen är att saker och ting verkligen görs bättre och effektivare, och att det också har en positiv inverkan på allas arbetsmiljö. Och att det resulterar i de nyttor som eftersträvas, tror Kiviniemi.

Kvinnorna behöver uppmuntran

Antalet kvinnor i den högsta ledningen är enligt Kiviniemi fortfarande för liten, även om den nuvarande regeringen har kvinnomajoritet.

- Det är beklagligt att jämlikheten fortfarande inte fungerar inom statsförvaltningen eller det övriga samhället, något som åskådliggörs av att antalet kvinnor inom den högsta ledningen fortfarande är minimal. I detta hänseende kommer tiden dock att verka till oss kvinnors fördel, och man kan hoppas att regeringens exempel också har någon betydelse.

- Det är säkert så att kvinnor behöver mera uppmuntran. Kvinnorna är ofta alltför blygsamma. Jag tycker att detta illustreras tydligt av att kvinnliga ekonomister inom den privata sektorn begär lägre startlöner än sina manliga kollegor. Det är viktigt att understöda kvinnor, och cheferna spelar en nyckelroll i detta hänseende. De kunde uppmuntra kvinnorna till att söka sig till chefsuppgifter även när de själva tvekar, tycker ministern.

Helheten skall vara attraktiv

 Det är en stor utmaning för staten att locka kompetent personal i sin tjänst. Ministern anser att staten inte kan locka till sig arbetstagare enbart med lönen.

- Man måste se arbetsuppgifterna, lönesättningen och karriärmöjligheterna som en helhet. Staten kan inte köpa folk enbart med pengar. För det första så finns det aldrig tillräckligt med pengar, och för det andra så värderar folk många olika saker i sitt arbete. Lönen är inte den enda sak som belönar, även om den har stor betydelse. Arbetets ändamålsenlighet är också en viktig faktor.

- Statens lönesystem bör utvärderas kontinuerligt, och man skall också utnyttja den privata sektorns erfarenheter av samma slags lönesystem. Utvecklandet av resultatlönesystemen har också varit en bra sak. Då man utvärderar användningen av dem före slutet av året, är det motiverat att granska deras funktion även som helhet. Trots den goda utvecklingen måste även staten vara noga med att transparens och likvärdighet förverkligas också inom lönebildningen, påminner Kiviniemi.

Leena-Maija Jyllikoski

Tulostettava versio