Skilt och tillsammans - Världen och Finland på 2010-talet

Statsrådets prognostiseringsnätverk har skisserat scenarier över möjliga ändringar i verksamhetsomgivningen under den närmaste framtiden till stöd för ministeriernas framtidsutsikter.

Ministerierna bereder som bäst sina framtidsutsikter. De utgör bedömningar av läget och utvecklingen inom de viktigaste samhälleliga frågorna och är avsedda som grund för den samhälleliga debatten och kommande regeringsförhandlingar. Utsikterna behandlar de viktigaste utvecklingsfaktorerna inom varje förvaltningsområde, de svåraste problemen och alternativ till lösningar. Utsikterna har ett tidsspann om 8-10 år.

Antecipering och beredskap allt viktigare

Statsrådets prognostiseringsnätverk, som består av tjänstemän vid ministerierna, har sammanställt en gemensam beskrivning av verksamhetsomgivningen, Skilt och tillsammans - Världen och Finland på 2010-talet, som ska fungera som grund för framtidsutsikterna. Den är inte avsedd som något ställningstagande utan som en rapport som försöker stimulera och utvidga reflekterandet över framtiden och fungera som grund för beredningen av framtidsöversikterna.

I den första delen av rapporten har man försökt identifiera de i skrivande stund mest sannolika utvecklingstrenderna under de följande tio åren. En del av förändringskrafterna är med största sannolikhet redan synliga. En del är däremot fortfarande okända, och en tidsperiod på tio år kommer säkert att inrymma överraskningar. Rapporten försöker också illustrera eventuella överraskningar med hjälp av mindre sannolika alternativ. Ett så gott som givet faktum är att osäkerheten i verksamhetsomgivningen kommer att öka. Antecipering och beredskap blir allt viktigare.

Världsordningen förändras - riktningen fortfarande oklar

Världsordningen förväntas hamna i kontinuerlig brytning på 2010-talet. Ändringen inom de politiska maktförhållandena kommer att forma världsordningen i takt med att världsekonomins tyngdpunkt flyttas mot öst. Världsordningens institutionella utveckling påverkas förutom av ändringen i maktförhållandena även av kampen mellan olika värden. Den stora frågan är huruvida det demokratiska styrsättet kommer att fortplanta sig.

Finlands internationella ställning och dess utrikespolitiska handlingsförmåga kommer i allt större grad att vara kopplat till medlemskapet i EU. Kraftig globalkompetens och effektivt partnerskap med flera aktörer kommer att förbli Finlands målsättningar. Den allt komplexare verksamhetsomgivningen kommer att bli en faktor som måste beaktas bl.a. i fråga om försvaret. Verksamhetsomgivningen kommer att utsätta finländarnas traditionella värden och attityder för ett allt kraftigare ändringstryck, och eventuella sammanstödningar kan inte uteslutas.

Naturen gör sig påmind

Ekosystemen som upprätthåller livet på jorden förändras i oroväckande mån. Om den pågående utvecklingen fortsätter kommer levnadsförhållandena att försvåras för en allt större del av världens befolkning. Klimatuppvärmningen, försvagningen av havens ekosystem, tillgången till färskt vatten och de minskade fiskbestånden är några av orosmomenten. Finlands biokapacitet per capita hör till de högsta i världen, och Finland har möjlighet att utvecklas till en innovativ föregångare i fråga om ekosystemtjänster och hållbart utnyttjande av naturresurser.  

Befolkningstillväxten och den ökade ekonomiska aktiviteten leder till ökad global efterfrågan på naturresurser - inklusive geologiska råvaror. Den strategiska betydelsen av vatten, mat, biomassa, mark och andra basresurser ökar. För Finland innebär den stora arealen, de dryga skogs- och vattenresurserna och mineraltillgångarna potentiella möjligheter.

Ekonomin anpassar sig - kompetens utgör grunden för innovativitet

Trots att återhämtningen ur finanskrisen är osäker, kommer den ekonomiska integrationen att förbli en global trend även under de följande tio åren. Förändringarna i de ekonomiska konjunkturerna och strukturerna kommer dock att vara snabbare och kraftigare än förr.

Öppnandet av de utvecklande ländernas ekonomier och den kraftiga tillväxt som följer av teknologisk kapplöpning kommer att förflytta den globala ekonomins tyngdpunkt ännu mera i deras riktning. De utvecklade länderna kämpar samtidigt med en försvagad försörjningsrelation som följer av befolkningsåldrandet. Det leder i sin tur till ett ökat tryck att utvidga den offentliga sektorn och att höja skatterna, vilket försvaga den internationella priskonkurrenskraften ytterligare.

Ny information har alltid pådrivit utvecklingen, och trenden kommer att förstärkas under de följande årtiondena. Kunskaps- och teknologiutveckling, gedigen kompetens samt kreativitet och innovationer utgör grunden för såväl ekonomisk integration och global tillväxt som övergång till kompetensintensiv produktion och service. Framtiden kommer framför allt att karaktäriseras av olika branscher som uppkommer på gränsytorna av vetenskapen, såsom bioteknologi samt lösningar som baserar sig på information och interaktion samt levnadsmiljön och energin. Utvecklingstrenderna erbjuder rikligt med möjligheter för små öppna kompetensintensiva ekonomier, såsom Finland. Traditionella handlingssätt kommer dock så småningom att fasas ut och ersättas av nya praxis som utvecklas med tiden.  

Var befinner vi oss 2020?

I den andra delen av beskrivningen av verksamhetsomgivningen har man skisserat upp alternativ till de utvecklingstrender som framförts i första delen. Hur kommer världen och Finland att se ut om vissa specifika förändringskrafter fick övertaget? Vad händer om världsordningen splittras och blir flerpoligt? Hur går det om den ekonomiska globaliseringen framskrider enligt europeiska värden? Tänk om vi hade ett samhälle som utnyttjade ekosystemtjänster på ett hållbart sätt? Hur vore det om befolkningsutvecklingen gjordes till en fördel? Hålls ett diversifierat och komplicerat samhälle ihop? I dessa funderingar sätter man sig in i år 2020 och tänker sig vilka faktorer och beslut lett till dessa resultat.

Riitta Kirjavainen ja Martti Myllylä
Statsrådets prognostiseringsnätverk

Tulostettava versio